Våra tankar om avel

Rick
Genomtänkt avel ökar sannolikheten för duktiga jakthundar med fantastisk mentalitet

Våra tankar om avel

Det finns många faktorer och parametrar att ta hänsyn till vid avel. För att kunna sortera och välja ut faktorer som gör skillnad i avelsarbetet är det viktigt att veta egenskapernas arvbarhet. Det är välkänt att en enskild egenskap i varierad grad påverkas av miljöfaktorer som uppväxtförhållanden, dressyr, mm. En hög arvbarhet visar att den genetiska dispositionen bero på stor variation mellan individer i populationen dock ej sannolikt fri från miljöpåverkan. Är arvbarheten låg för en egenskap är den genetiska variationen låg i populationen. Det innebär således att egenskapen har försumbar betydelse för avkomman även om föräldradjuret uppvisar utmärkt förmåga för den egenskapen.

  • Vi prioriterat följande egenskaper i vår avel
    • Mentalitet (bra nervkonstitution, bra tillgänglighet, lågt aggressionsbeteende)
    • Hög jaktlust
    • Bra viltfinnarförmåga
    • Hälsa
  • Det finns även andra faktorer som vi fäster mycket stor vikt vid.

Som uppfödare kan man vara lat och göra det enkelt för sig genom att prioritera egenskaper som utseende. Det är lätt att relatera till och det verkar finnas en marknad för den typen av avelsarbete. I samma sekund som preferensen vid val av avelshund hamnar på färg, storlek eller andra försumbara detaljer är slaget om att bidra till duktiga fågelhundar förlorat. Dessa typer av misstag kommer tyvärr under lång tid att försämra rasens utveckling. Med det vill vi ändå trycka på att en breton ska se ut som en breton, gärna med stor variation inom populationen vilket är ett tecken på sund avel.

Snöfjällets Destiny Huntress

Jaktprov

I avelsarbetet används, i många fall, resultat från jaktprov som ett verktyg i urvalet av avelsdjur. Det har givetvis ett värde men kanske mer som en del i marknadsföring av valpar än reellt verktyg för att optimera önskvärda egenskaper. Det är möjligt att index på de jaktliga parametrarna kan ha en mer reell funktion då även släktingars förmåga vägs in. Vi kan bara konstatera att de hundarna med absolut bästa genotyperna ur avelssynpunkt sannolikt inte används i avel. De har hamnat hos ägare som inte har förmågan att förvalta arvet eller inte är intresserade av att visa hunden på jaktprov eller använda den i avel.

Vi vill uppmuntra alla att starta på jaktprov, det är ett bra sätt att få en bild av sin egen och andra hundars förmåga. Kom dock ihåg att ett enskilt jaktprov på intet sätt säger allt om en hunds förmåga. Se jaktprov som en rolig och lärorik grej.

Jaktprov ska motsvara riktigt jakt

HD

Otroligt svårt ämne och lättare blev det inte när bretonklubben började med HQ baserat på det system de använder i norsk bretonklubb. Det inte bra att ha två parallella system om de används på fel sätt. Speciellt då vi inte har index i Sverige som de har i Norge. Det finns en risk att uppfödare inte är konsekventa i sitt sätt att välja system. Eftersom svenska bretonklubb gjorde det möjligt att avla på C höfter då HQ infördes kan uppfödare välja det system som passar bäst för stunden för att legitimera avel på sin tik. Detta har varit negativt för rasen. Nu har HD index införts och det är bara att hoppas att det kommer att vara positivt för rasen och att bretonklubben väljer ett system (HD) för bedömning av höfter.

Vi använder både HD och HQ som ett verktyg om det går. Målsättningen är att hanhunden vi väljer ska ha HD A höfter och ett HQ bättre än medel. Finns det HQ index (Norge) är det bra. Nu när HD index har införts i Sverige som ett verktyg vid provparning, skk, kommer vi att använda det.

Vi förordar tidig röntgen av höfter. Att vänta med argumentet att de ska hinna muskla på sig förefaller snarast vara ett sätt att dölja eventuella slappa höfter. Andra märkliga råd, som handlar om rörelse eller kost, från uppfödare är ofta ett försök att dölja eventuell genetisk belastning. Bäst är att använda sunt förnuft och ge valpen, unghunden bra kost och motion, är generna bra blir nog höfterna bra.